torsdag 28 maj 2015
måndag 18 maj 2015
Presentation av Polen
Efter vår resa till Krakow ska ni presentera landet Polen och era upplevelser där för andra klasser på skolan. Antagligen för år 4, 5, 6.
Den här lektionen ska vi ta reda på fakta om Polen. Vi ska använda oss av film, kartor och text.
I er presentation ska ni ha med geografi, historia, samhällskunskap och religion. Vilka begrepp inom de olika ämnena är viktiga att ha med? Fundera på det när vi ser filmen idag.
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5586
HÄR kan du läsa om Polen
Den här lektionen ska vi ta reda på fakta om Polen. Vi ska använda oss av film, kartor och text.
I er presentation ska ni ha med geografi, historia, samhällskunskap och religion. Vilka begrepp inom de olika ämnena är viktiga att ha med? Fundera på det när vi ser filmen idag.
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5586
HÄR kan du läsa om Polen
onsdag 6 maj 2015
Förberedelser inför nationellt prov i religionskunskap 4
Film: De kastlösa - Världens värsta jobb
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U51961-01
Uppgift: Kastsystemet
Kastsystemet är omdiskuterat. Vilka nackdelar kan ni finna? Finns det några fördelar med kastsystemet och i så fall vilka? Har den som är kastlös någon verklig möjlighet att skapa sig en bättre framtid i Indien? I Indien blandas kasterna sällan upp. Man föds, lever och dör inom sitt eget kast. Är det realistiska att tro att att kastsystemet kommer att försvinna av sig självt?
https://www.youtube.com/watch?v=JJhdwunUQ7E
Uppgift: Kyrkan och samhället
Kyrkan och samhället
Elevexempel:
a)
Det stämmer framför allt när vetenskapen kom med fakta om evolutionen och om hur människan skapades. Då ifrågasattesen viktig del i kristendomen att Gud skapade jorden, människor och djur på 7 dagar, inte att det tog tusentals år.
b)
Det är många människor som kommit till Sverige pga krig. Då blir det många olika religioner här. Det måste då byggas nya byggnader/lokaler t.ex. kyrkor, moskéer tempel, synagogor mm., men det påverkar inte antalet medlemmar för de är inte kristna.
c)
I svenska kyrkan är det tillåtet med homosexualitet men inte i många andra länder och i andra kyrkor eftersom det uppfattas som ett fel och en synd. Det kan komma ifrån att det är ”naturligt” att kvinnor och män förökar sig och varit så i alla tider. Det är antagligen förbjudet i kyrkor som i allmänhet inte är moderna.
d)
Svenska kyrkan är en egen kyrka, en egen förening. Sedan reformationen var den en statskyrka, men inte nu. Svenska kyrkan är ingen del av dom andra kyrkorna i världen, utan en egen organisation.
https://www.youtube.com/watch?v=IaL-BvYGDE8
https://www.youtube.com/watch?v=IaL-BvYGDE8
tisdag 5 maj 2015
Förberedelser inför nationellt prov i religionskunskap 3
Information till dig som ska göra provet från skolverket. Den ligger som pdf på Balder.
I dag ska ni gör uppgiften: Vad är en god människa?
Den ligger på Balder.
I dag ska ni gör uppgiften: Vad är en god människa?
Den ligger på Balder.
Här kan ni läsa två elevexempel på nivå A:
Elevsvar 1 nivå A
Vad är en god människa?
Enligt mig finns det ingen rätt igenom god eller ond människa. Det finns heller inget rätt eller fel, för det finns lika många svar på hur en god människa är som det finns människor. Om man ser på klassiskt onda människor så finns det all- tid de som tycker att den människans åsikter var rätt. Hur kunde annars Hitler bli så framgångsrik? När vi ska avgöra vem som är ond eller god har vi ingen mall att bedöma efter, vi har bara samhällets normer, sunt förnuft och ett sam- vete att rätta oss efter. Men vad det betyder ändras beroende på uppväxt och var man befinner sig. Ta till exempel länder och religioner/kulturer där kvinnor skall bära slöja. Enligt dem är det tradition, men enligt andra är det kvinnoför- tryck. Svaret på vad en god människa är, är beroende av många olika saker. En- ligt sinnelagsetikern beror vad som är gott eller ont på vad man hade för avsikt. Konsekvensetikern tycker tvärtom att det är konsekvenserna som räknas, och enligt pliktetikern skall vi göra vår plikt och följa lagar, regler och normer.
Enligt mig finns det ingen rätt igenom god eller ond människa. Det finns heller inget rätt eller fel, för det finns lika många svar på hur en god människa är som det finns människor. Om man ser på klassiskt onda människor så finns det all- tid de som tycker att den människans åsikter var rätt. Hur kunde annars Hitler bli så framgångsrik? När vi ska avgöra vem som är ond eller god har vi ingen mall att bedöma efter, vi har bara samhällets normer, sunt förnuft och ett sam- vete att rätta oss efter. Men vad det betyder ändras beroende på uppväxt och var man befinner sig. Ta till exempel länder och religioner/kulturer där kvinnor skall bära slöja. Enligt dem är det tradition, men enligt andra är det kvinnoför- tryck. Svaret på vad en god människa är, är beroende av många olika saker. En- ligt sinnelagsetikern beror vad som är gott eller ont på vad man hade för avsikt. Konsekvensetikern tycker tvärtom att det är konsekvenserna som räknas, och enligt pliktetikern skall vi göra vår plikt och följa lagar, regler och normer.
Låt oss då jämföra dessa etiska modeller i ett exempel. Hade det varit rätt att döda Hitler innan han blev en framgångsrik diktator, om man visste om hans planer?
Enligt konsekvensetikern ja, för konsekvensetikens mål är att så många som möjligt skall bli glada, och tänk så mycket krig och elände vi kanske sluppit om Hitler dött tidigt. Enligt sinnelagsetiken beror det ju på omständigheterna, och om avsikten var att rädda alla oskyldiga Hitler tänkt döda så skulle det vara en god handling. Men för en pliktetiker är det fel, för vi ska inte döda, oavsett vem det är. Och det kan man fråga sig, om man är bättre själv som dödar en, enligt mig själv, ond människa. Men detta är bara i största allmänhet. Om det är ens plikt att döda, som en soldat till exempel, då får en pliktetiker plötsligt rätt att döda.
Så, vad är då gott och ont? Den slutsatsen jag kan dra av det här, den röda trå- den jag ser, är att man skall vara så rättvis som möjligt, det är en god egenskap. Fast då kommer återigen frågan: Enligt vem? Om jag till exempel anser att det är fel att döda råttor som tagit sig in i huset, men min kamrat har lagt ut råttgift. Skulle jag då kunna straffa min kamrat för det? Det kan jag ju inte göra, för enligt mig vore det rättvist men min kamrat skulle tycka att det var rent fruk- tansvärt orättvist. Debatten om det kan bli oändlig.
Men ärlighet, då? Det kan väl aldrig vara fel? Jag försöker vara ärlig, så ärlig som möjligt. Men om man skulle ta ett, något orimligt, exempel så skulle jag om jag visste, aldrig avslöja för tjuvskyttar var de exotiska djuren gömde sig. På det sät- tet tar jag både sinnelagsetikerns och konsekvensetikerns parti. Om det sedan skulle leda till att de dödade en skogvaktare för att få information, så skulle min handling varit fel enligt konsekvensetiken.
Rättvishet och ärlighet borde dock vara två ganska viktiga egenskaper hos en god människa, enligt de flesta i de flesta fallen. Vad är då mindre önskvärt? Egoism, kanske? Det kan leda till mycket olycka. Som någon pengakåt ägare till ett oljebolag, som struntar i kostsamma säkerhetsåtgärder för att stoppa pengar i egen ficka. Men om jag ger en fin klocka till min mamma för att jag skall må bättre själv, och kanske slippa städa, så är ju det en god handling, enligt alla etiska modeller. Jag bryter inte mot någon lag eller regel eller norm, min avsikt var att göra någon annan glad, mig själv också i och för sig, och konsekvensen blev att jag, min mamma, och förmodligen butiksägaren där jag köpte klockan blev nöjda och glada. Det fanns då inget fel i mitt egoistiska handlande. Men, om vi jämför lite olika religioner och deras ståndpunkt i denna fråga, så har jag inte gjort något fel enligt kristendomens pliktetik, men enligt buddismens sinnelagsetikriktade mål, så var ju min handling ett visst begär efter att slippa städning och dåligt samvete, alltså fel. Så vad en god människa är beror ju helt på omständigheterna och går aldrig att avgöra. De vaga riktlinjer jag själv tycker är bra att följa är ju att vara ärlig, rättvis och inte låta egoismen ta över. Men det sunda förnuftet är ändå avgörande för mig. Jag kan inte följa någon etisk modell till punkt och pricka, inte heller någon religion. Allt jag vet är att det inte finns något (rätt igenom) gott på denna jord!
Elevsvar 2 nivå A
En god människa ska göra goda handlingar och ha en god moral. Det anses vara god moral att hjälpa en människa som har det svårt, och omoraliskt att lura en man på pengar. En god person ska ha goda egenskaper. Att vara dygdig är en värdefull egenskap. Man kan lära sig att bli dygdig för det är ingen medfödd egenskap. De sju heliga dygderna är enligt katolicismen: ödmjukhet, generositet, kyskhet, medmänsklighet, avhållsamhet, tålamod och flit. Detta är bra egenskaper men jag skulle vilja lägga till ärlighet. Att inte ljuga tycker jag är oerhört viktigt för att man ska vara en god vän. Enligt sinnelagsetiken så kan det vara okej med en vit lögn. Det kan väl vara okej att ljuga om man kan rädda någons liv tycker jag.
Jag tycker att en person ska vara optimistisk för då får man ett roligare liv och är man själv glad så sprider det sig oftast till omgivningen. Sprider man glädje så tycker jag man är en god människa.
När man diskuterar moralen så kallas det etik. Det finns olika etiska modeller som man kan använda sig av. För att vara en god människa så ska man kunna se en händelse från olika sidor och inte bara snöa in på att din första tanke om vad som är ”rätt”.
Pliktetik – här så gör man ”rätt” om man följer plikterna och reglerna. Plikter är t.ex. att bevara liv, att inte ljuga, inte stjäla och att vara solidarisk – visa med- känsla och dela med sig. Man brukar rangordna plikterna och då är oftast högst upp att bevara liv. Om man är tvungen att bryta mot någon plikt för att bevara liv så är det ok.
Religionerna och regler är oftast en vägledning till vad som är det ”rätta”. En regel som finns i många religioner som jag tycker är väldigt bra är ”den gyllene regeln”, som den brukar kallas. ”Du ska behandla andra så som du själv vill bli behandlad”. Men det finns vissa som säger att religionerna inte ska finnas utan att människan själv kan bestämma vad som är rätt och fel. De är humanisterna som är ickereligiös och de tycker att alla människor har samma människovärde, vilket jag tycker är en bra tanke det med. Men om alla skulle mista sin tro så skulle det på något sätt bli svårare för många att bestämma ”rätt”. Och det finns många som kan hålla inne sitt hat mot människor pga att det tror på gud och vad han sagt.
När man handlar i svåra situationer där man inte riktigt vet vad som är det ”rätta” så kallas det ett dilemma. Ett dilemma kan man inte enbart välja något gott mot något ont. Man kan bli tvungen att välja det som är minst ont av två onda alternativ.
Konsekvensetiker tänker så att en handling blir god om konsekvenserna är goda. Man ska helst sträva åt lycka till största möjliga antal. T.ex. om det är orientering och man tävlar både individuellt och i lag. Du är snart i mål och då märker du att din lagkompis har fastnat i ett gömt hinder. Om du springer förbi och lämnar honom och vinner tävlingen så är du en egoist. Egoist tycker jag inte är en god egenskap för jag tycker att man ska visa medkänsla och hjälpa andra. Men många tänker att man ska vara egoist för att då får man ibland mer pengar och kanske gör fler egna mål i en match men laget hade kunnat göra fler mål tillsammans. Om du istället hjälper lagkamraten och tar bort hindret så andra inte kan skada sig på det så är du en altruist i detta sammanhang.
En god människa kan ibland göra rätt bara den tänker rätt i sinnet. Detta är sinnelagsetik. En björntjänst är en sådan situation. ”Det var en björn som skulle ta bort en mygga på sin herres näsa men björnen slog så hårt att herren dog.” Tanken var ju god, men resultatet blev fel. Händelsen skulle varit fel enligt konsekvensetik och pliktetik men blev rätt enligt sinnelagsetik. Hur livet ska levas och vad som är meningen med livet? Detta brukar kallas livsåskådning. Min livsåskådning är att vi finns här på jorden för att sprida glädje och kärlek till varandra. Om man ska få ett bra liv så vill man få mycket kärlek och glädje tycker jag. Man får det genom att själv ge det till andra.
Vissa tycker kanske att meningen i livet är att lyckas ekonomiskt, framgång och föröka sig. Jag tror att vi förökar oss bara för att vi kan sprida mer kärlek och glädje till varandra. En god människa ska inte ge någon några negativa fördo- mar, för då får man ingen egen åsikt om hur personen är. Man ska inte påverkas alltför mycket utav skvaller och grupptryck
Detta är mina värderingar om livet och jag tror man har olika syn på saker för man har olika erfarenheter.
Lite filmer som kan vara bra att titta på:
Kristendomen
Judendomen
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5484
Islam
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5483
Hinduismen
Buddism
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5480
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)


















