Ärade nior

Nu är era år på Fridaskolan snart över och ni har säkert nya mål i sikte. Ni känner förmodligen att det är dags att lämna skolan och pröva era vingar. Samtidigt är ni kanske kluvna mellan en spänd nyfikenhet på och en rädsla inför framtiden och dess möjligheter. I dag ska vi se tillbaka på er tid på Fridaskolan. Här kommer några punkter för att få igång era minnen:

• Skolans bästa/sämsta ställe

• Klassens kriser och glädjeämnen.

• Det mest lyckade/misslyckade provet.

• Då gjorde jag bort mig.

• Detta kommer jag sakna/inte sakna.

• Den bästa tiden på Frida var...

• Sådan var jag i sexan, sjuan, i åttan och i nian.

Resan till Krakow

Presentation av Polen

Efter vår resa till Krakow ska ni presentera landet Polen och era upplevelser där för andra klasser på skolan. Antagligen för år 4, 5, 6. 

Den här lektionen ska vi ta reda på fakta om Polen. Vi ska använda oss av film, kartor och text.

I er presentation ska ni ha med geografi, historia, samhällskunskap och religion. Vilka begrepp inom de olika ämnena är viktiga att ha med? Fundera på det när vi ser  filmen idag.


http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5586

HÄR kan du läsa om Polen

Förberedelser inför nationellt prov i religionskunskap 4

Film: De kastlösa - Världens värsta jobb

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U51961-01

Uppgift: Kastsystemet

Kastsystemet är omdiskuterat. Vilka nackdelar kan ni finna? Finns det några fördelar med kastsystemet och i så fall vilka? Har den som är kastlös någon verklig möjlighet att skapa sig en bättre framtid i Indien? I Indien blandas kasterna sällan upp. Man föds, lever och dör inom sitt eget kast. Är det realistiska att tro att att kastsystemet kommer att försvinna av sig självt?

https://www.youtube.com/watch?v=JJhdwunUQ7E

Uppgift: Kyrkan och samhället

Kyrkan och samhället

Elevexempel:

a)

Det stämmer framför allt när vetenskapen kom med fakta om evolutionen och om hur människan skapades. Då ifrågasattesen viktig del i kristendomen att Gud skapade jorden, människor och djur på 7 dagar, inte att det tog tusentals år. 

b)

Det är många människor som kommit till Sverige pga krig. Då blir det många olika religioner här. Det måste då byggas nya byggnader/lokaler t.ex. kyrkor, moskéer tempel, synagogor mm., men det påverkar inte antalet medlemmar för de är inte kristna. 

c)

I svenska kyrkan är det tillåtet med homosexualitet men inte i många andra länder och i andra kyrkor eftersom det uppfattas som ett fel och en synd. Det kan komma ifrån att det är ”naturligt” att kvinnor och män förökar sig och varit så i alla tider. Det är antagligen förbjudet i kyrkor som i allmänhet inte är moderna. 

d)

Svenska kyrkan är en egen kyrka, en egen förening. Sedan reformationen var den en statskyrka, men inte nu. Svenska kyrkan är ingen del av dom andra kyrkorna i världen, utan en egen organisation. 

https://www.youtube.com/watch?v=IaL-BvYGDE8

Förberedelser inför nationellt prov i religionskunskap 3

Information till dig som ska göra provet från skolverket. Den ligger som pdf på Balder.

I dag ska ni gör uppgiften: Vad är en god människa?

Den ligger på Balder.

Här kan ni läsa två elevexempel på nivå A:

Elevsvar 1 nivå A

Vad är en god människa?
Enligt mig finns det ingen rätt igenom god eller ond människa. Det finns heller inget rätt eller fel, för det finns lika många svar på hur en god människa är som det finns människor. Om man ser på klassiskt onda människor så finns det all- tid de som tycker att den människans åsikter var rätt. Hur kunde annars Hitler bli så framgångsrik? När vi ska avgöra vem som är ond eller god har vi ingen mall att bedöma efter, vi har bara samhällets normer, sunt förnuft och ett sam- vete att rätta oss efter. Men vad det betyder ändras beroende på uppväxt och var man befinner sig. Ta till exempel länder och religioner/kulturer där kvinnor skall bära slöja. Enligt dem är det tradition, men enligt andra är det kvinnoför- tryck. Svaret på vad en god människa är, är beroende av många olika saker. En- ligt sinnelagsetikern beror vad som är gott eller ont på vad man hade för avsikt. Konsekvensetikern tycker tvärtom att det är konsekvenserna som räknas, och enligt pliktetikern skall vi göra vår plikt och följa lagar, regler och normer. 

Låt oss då jämföra dessa etiska modeller i ett exempel. Hade det varit rätt att döda Hitler innan han blev en framgångsrik diktator, om man visste om hans planer? 

Enligt konsekvensetikern ja, för konsekvensetikens mål är att så många som möjligt skall bli glada, och tänk så mycket krig och elände vi kanske sluppit om Hitler dött tidigt. Enligt sinnelagsetiken beror det ju på omständigheterna, och om avsikten var att rädda alla oskyldiga Hitler tänkt döda så skulle det vara en god handling. Men för en pliktetiker är det fel, för vi ska inte döda, oavsett vem det är. Och det kan man fråga sig, om man är bättre själv som dödar en, enligt mig själv, ond människa. Men detta är bara i största allmänhet. Om det är ens plikt att döda, som en soldat till exempel, då får en pliktetiker plötsligt rätt att döda. 

Så, vad är då gott och ont? Den slutsatsen jag kan dra av det här, den röda trå- den jag ser, är att man skall vara så rättvis som möjligt, det är en god egenskap. Fast då kommer återigen frågan: Enligt vem? Om jag till exempel anser att det är fel att döda råttor som tagit sig in i huset, men min kamrat har lagt ut råttgift. Skulle jag då kunna straffa min kamrat för det? Det kan jag ju inte göra, för enligt mig vore det rättvist men min kamrat skulle tycka att det var rent fruk- tansvärt orättvist. Debatten om det kan bli oändlig. 

Men ärlighet, då? Det kan väl aldrig vara fel? Jag försöker vara ärlig, så ärlig som möjligt. Men om man skulle ta ett, något orimligt, exempel så skulle jag om jag visste, aldrig avslöja för tjuvskyttar var de exotiska djuren gömde sig. På det sät- tet tar jag både sinnelagsetikerns och konsekvensetikerns parti. Om det sedan skulle leda till att de dödade en skogvaktare för att få information, så skulle min handling varit fel enligt konsekvensetiken. 

Rättvishet och ärlighet borde dock vara två ganska viktiga egenskaper hos en god människa, enligt de flesta i de flesta fallen. Vad är då mindre önskvärt? Egoism, kanske? Det kan leda till mycket olycka. Som någon pengakåt ägare till ett oljebolag, som struntar i kostsamma säkerhetsåtgärder för att stoppa pengar i egen ficka. Men om jag ger en fin klocka till min mamma för att jag skall må bättre själv, och kanske slippa städa, så är ju det en god handling, enligt alla etiska modeller. Jag bryter inte mot någon lag eller regel eller norm, min avsikt var att göra någon annan glad, mig själv också i och för sig, och konsekvensen blev att jag, min mamma, och förmodligen butiksägaren där jag köpte klockan blev nöjda och glada. Det fanns då inget fel i mitt egoistiska handlande. Men, om vi jämför lite olika religioner och deras ståndpunkt i denna fråga, så har jag inte gjort något fel enligt kristendomens pliktetik, men enligt buddismens sinnelagsetikriktade mål, så var ju min handling ett visst begär efter att slippa städning och dåligt samvete, alltså fel. Så vad en god människa är beror ju helt på omständigheterna och går aldrig att avgöra. De vaga riktlinjer jag själv tycker är bra att följa är ju att vara ärlig, rättvis och inte låta egoismen ta över. Men det sunda förnuftet är ändå avgörande för mig. Jag kan inte följa någon etisk modell till punkt och pricka, inte heller någon religion. Allt jag vet är att det inte finns något (rätt igenom) gott på denna jord! 

Elevsvar 2 nivå A

En god människa ska göra goda handlingar och ha en god moral. Det anses vara god moral att hjälpa en människa som har det svårt, och omoraliskt att lura en man på pengar. En god person ska ha goda egenskaper. Att vara dygdig är en värdefull egenskap. Man kan lära sig att bli dygdig för det är ingen medfödd egenskap. De sju heliga dygderna är enligt katolicismen: ödmjukhet, generositet, kyskhet, medmänsklighet, avhållsamhet, tålamod och flit. Detta är bra egenskaper men jag skulle vilja lägga till ärlighet. Att inte ljuga tycker jag är oerhört viktigt för att man ska vara en god vän. Enligt sinnelagsetiken så kan det vara okej med en vit lögn. Det kan väl vara okej att ljuga om man kan rädda någons liv tycker jag. 

Jag tycker att en person ska vara optimistisk för då får man ett roligare liv och är man själv glad så sprider det sig oftast till omgivningen. Sprider man glädje så tycker jag man är en god människa. 

När man diskuterar moralen så kallas det etik. Det finns olika etiska modeller som man kan använda sig av. För att vara en god människa så ska man kunna se en händelse från olika sidor och inte bara snöa in på att din första tanke om vad som är ”rätt”. 

Pliktetik – här så gör man ”rätt” om man följer plikterna och reglerna. Plikter är t.ex. att bevara liv, att inte ljuga, inte stjäla och att vara solidarisk – visa med- känsla och dela med sig. Man brukar rangordna plikterna och då är oftast högst upp att bevara liv. Om man är tvungen att bryta mot någon plikt för att bevara liv så är det ok.

Religionerna och regler är oftast en vägledning till vad som är det ”rätta”. En regel som finns i många religioner som jag tycker är väldigt bra är ”den gyllene regeln”, som den brukar kallas. ”Du ska behandla andra så som du själv vill bli behandlad”. Men det finns vissa som säger att religionerna inte ska finnas utan att människan själv kan bestämma vad som är rätt och fel. De är humanisterna som är ickereligiös och de tycker att alla människor har samma människovärde, vilket jag tycker är en bra tanke det med. Men om alla skulle mista sin tro så skulle det på något sätt bli svårare för många att bestämma ”rätt”. Och det finns många som kan hålla inne sitt hat mot människor pga att det tror på gud och vad han sagt. 

När man handlar i svåra situationer där man inte riktigt vet vad som är det ”rätta” så kallas det ett dilemma. Ett dilemma kan man inte enbart välja något gott mot något ont. Man kan bli tvungen att välja det som är minst ont av två onda alternativ. 

Konsekvensetiker tänker så att en handling blir god om konsekvenserna är goda. Man ska helst sträva åt lycka till största möjliga antal. T.ex. om det är orientering och man tävlar både individuellt och i lag. Du är snart i mål och då märker du att din lagkompis har fastnat i ett gömt hinder. Om du springer förbi och lämnar honom och vinner tävlingen så är du en egoist. Egoist tycker jag inte är en god egenskap för jag tycker att man ska visa medkänsla och hjälpa andra. Men många tänker att man ska vara egoist för att då får man ibland mer pengar och kanske gör fler egna mål i en match men laget hade kunnat göra fler mål tillsammans. Om du istället hjälper lagkamraten och tar bort hindret så andra inte kan skada sig på det så är du en altruist i detta sammanhang. 

En god människa kan ibland göra rätt bara den tänker rätt i sinnet. Detta är sinnelagsetik. En björntjänst är en sådan situation. ”Det var en björn som skulle ta bort en mygga på sin herres näsa men björnen slog så hårt att herren dog.” Tanken var ju god, men resultatet blev fel. Händelsen skulle varit fel enligt konsekvensetik och pliktetik men blev rätt enligt sinnelagsetik. Hur livet ska levas och vad som är meningen med livet? Detta brukar kallas livsåskådning. Min livsåskådning är att vi finns här på jorden för att sprida glädje och kärlek till varandra. Om man ska få ett bra liv så vill man få mycket kärlek och glädje tycker jag. Man får det genom att själv ge det till andra. 

Vissa tycker kanske att meningen i livet är att lyckas ekonomiskt, framgång och föröka sig. Jag tror att vi förökar oss bara för att vi kan sprida mer kärlek och glädje till varandra. En god människa ska inte ge någon några negativa fördo- mar, för då får man ingen egen åsikt om hur personen är. Man ska inte påverkas alltför mycket utav skvaller och grupptryck 

Detta är mina värderingar om livet och jag tror man har olika syn på saker för man har olika erfarenheter. 

Lite filmer som kan vara bra att titta på:

Kristendomen

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5481

https://www.youtube.com/watch?v=3o9tZsOIXk0&list=PLCLofNExeWxDvnPNUMCM1CuurD6rPl8Ks&index=16

Judendomen

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5484

Islam

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5483

Hinduismen

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5482

Buddism

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5480

Förberedelser inför nationellt prov i religionskunskap 2

I dag ska ni fortsätta att förbereda oss inför det nationella provet i religionskunskap. Ni ska arbeta med två uppgifter från förra årets prov. 

Uppgift 1 Butikskontrollanten

Uppgiften ligger som pdf på Balder.

Uppgiften prövar följande del av kunskapskravet:

• Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.

Elevexempel nivå A

Han skulle kunna låta bli att anmäla henne, eftersom han tycker synd om henne och känner empati. Om han inte anmälde henne så skulle hon kunna ge maten till sina barn utan problem. Han skulle antagligen inte känna sig så skyldig som om han hade anmält henne, och han skulle nog känna sig glad över att ha kunnat hjälpa denna kvinna lite grann. Men om någon fick reda på vad han hade gjort så kunde ju dock han få problem och kanske förlora jobbet eftersom han inte följt sina plikter och anmält henne. I stället såg han ju till att hon kom undan med det. Och med ganska stor trolighet så skulle kvinnan fortsätta stjäla mat och kanske även andra saker. Han skulle också kunna anmäla henne eftersom han inte ville få problem med sitt jobb, och för att polisen kanske kunde hjälpa kvinnan. Om hon blev anmäld så kunde kanske polisen hjälpa henne med sina ekomiska problem och se till att barnen blev omhändertagna. Det kanske hade känts svårt att anmäla henne, men jag tror att det hade varit det rätta. 

Uppgift 2 Utöya

Uppgiften ligger som pdf på Balder.

Uppgiften prövar följande del av kunskapskravet: 

• Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.

Elevexempel nivå A

Jag kan hålla med båda dessa personer, men jag tycker nog ändå att det är värre när yngre dör. TEX så har yngre personer bara hunnit leva ett kort tag medan äldre har levt längre. Det är ju livets mening att ens föräldrar skall dö före barnen. Men här blev det tvärtom. Jag vet att det i filmer och liknande när unga människor (eller djur) dör så blir man ledsnare än om det är vuxna. Jag tror att det beror på att de är ”försvarslösa”. Ett litet barn kan inte lätt klara sig om en vuxen försöker mörda dem. Men samtidigt har alla personer oavsett ålder oftast familj därför är det alltid folk som får lida och därför är ingen viktigare än den andre. Det hör man mycket av om man lyssnar på dagens politiker, som pratar om de mänskliga rättigheterna. Men om man tänker kortsiktigt så skulle det vara värre om många vuxna dog eftersom samhällets uppbyggnad skulle förändras och bland annat ekonomin skulle rubbats. Om man däremot tänker långsiktigt skulle det vara värre om många unga dog eftersom ingen skulle finnas kvar för att ta hand om världen och samhället när de vuxna pensionerar sig. Det skulle göra att de vuxna skulle behöva jobba längre.

Förberedelser inför nationellt prov i religionskunskap 1

Det nationella provet i religionskunskap prövar följande förmågor:

1. Analysera kristendom, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa.
2. Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
3. Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
4. Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.
5. Söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Vi kommer att titta närmare på de olika förmågorna på lektionerna innan provet.

Alla uppgifter finns på balder. 

Så här ser upplägget ut:

I dag ska vi titta närmare på den första förmågan:

Att analysera kristendom, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa.

Uppgift: "Para ihop". Finns på Balder.

Titta gärna igenom presentationerna om religionernas uppkomst och läran. De ligger på Balder.

Här ligger några korta filmer om världsreligionerna:

Vad är grejen med kristendomen?

Vad är grejen med judendomen?

Vad är grejen med islam?

Vad är grejen med hinduism?

Vad är grejen med buddhism?

HÄR kan du se ett gammalt nationellt prov i religionskunskap.

Sårbarhet

Idag ska vi arbeta med sårbarhet. 

1. Läs s 327 i geografiboken. 
2. Gör uppgift: Sårbara platser i världen. (Finns i häftet med kartövningar)

Befolkning - Varför bor vi där vi bor?

Idag ska vi arbeta följande fråga:

Varför är vissa områden mycket tätbefolkade och andra områden nästan tomma på människor? 

Läs s 98-99 i geografiboken. Ta hjälp av temakartor i kartboken och använd Australien som ett exempel när du resonerar kring frågan.

Gör uppgiften i det geografidokument du delat med mig.

När du är klar:

Gör uppgiften, Varför ligger staden där? i karthäftet.

Karins presentation: